EU om LED

EU fasar ut glödlamporna

Nu fasas glödlamporna ut inom EU och el-besparingen blir 2 TWh, eller 10 procent av användningen av hushållsel i Sverige. Inom hela EU är besparingen cirka 40 TWh. Det är resultatet av ekodesignkommitténs beslut i Bryssel på måndagen. Fullt genomfört kommer åtgärden att halvera användningen av el för hembelysning i Sverige. Reflektorlampor omfattas däremot inte.

Tidtabellen som gäller är följande:

  • September 2009 Förbud mot alla matta glödlampor + klara 100 watts glödlampor
  • September 2010 Förbud mot klara 75 watts glödlampor
  • September 2011 Förbud mot klara 60 watts glödlampor
  • September 2012 Förbud mot klara 40 och klara 25 watts glödlampor
  • September 2013 Skärpta krav på lågenergilampor och LED-lampor
  • September 2016 Skärpta krav på halogenlampor

Förbuden gäller import men omfattar ej befintliga lager vid ikraftträdandet.

– Den stora poängen på EU-nivå är att minskad elanvändning för hembelysning innebär minskad efterfrågan på el producerad med fossila bränslen. Till skillnad från Sverige är elproduktionen inom EU till största del (cirka 80 procent) baserad på fossila bränslen. Därför är detta ett av de tydligare exemplen på effektiva åtgärder som kan genomföras för att minska klimatpåverkan. Samma bedömning görs även i andra länder runt om i världen, däribland i Australien, som väljer att fasa ut glödlamporna inom några år, säger Peter Bennich, i en kommentar.

Hembelysning står i Sverige för en av de största posterna i hushållselen. Nära en fjärdedel av den el svenska hushåll gör av med går till belysning. Glödlampor är ineffektiva eftersom knappt 10 procent av inmatad energi blir synligt ljus. Resten blir värme som endast till begränsad del ger ett nettobidrag till hemmens uppvärmning.

Belysning har därför identifierats som ett av de områden där en både stor och relativt snabb minskning av elanvändning går att uppnå. Enbart i Sverige bör det gå att halvera den el som används till belysning, vilket motsvarar driften av cirka 80 000 eluppvärmda villor på ett år.

Vad betyder då förslaget i praktiken?

Huvudalternativet till glödlamporna framförallt för högre effekter, är lågenergilampor. LED-alternativ finns tillgängliga för lampor med låg effekt men spås inom en nära framtid ta över marknaden även för lampor med högre effekt.

  • Kostnader. En glödlampa kostar 2–5 kronor, men är dyr i drift. En 60 W glödlampa kostar på ett år cirka 60 kronor (1000 timmar). En jämförbar lågenergilampa på 11 W kostar 30–50 kronor, men istället bara 11 kr i drift. Samtidigt håller lågenergilamporna generellt räknat 10 gånger längre, vilket ger totalt sett en lägre kostnad än för glödlampan.
  • Ljuskvalitet. Det finns idag många bra lågenergilampor som har nästan samma ljusegenskaper som glödlampor. Så länge det finns effektiva halogenlampor, kan man dessutom varva olika lamptyper.
  • Anpassning till armaturer. Det finns många slags lågenergilampor med ett utseende som liknar en glödlampa. Det går därför att ersätta en glödlampa med en lågenergilampa i de flesta armaturer.
  • Kvicksilver. Lågenergilampor innehåller en liten mängd kvicksilver, mellan 1-5 mg per lampa. Minskad energianvändning bedöms leda till att utsläppen av kvicksilver minskas från elproduktion inom EU. Detta då förbränning av fossila bränslen, i synnerhet kol, också är en betydande källa till spridning av kvicksilver till luften. Kvicksilver från lampor som inte hanteras på rätt sätt riskerar dock att skada människors hälsa och miljön. Lampor som innehåller kvicksilver ska lämnas in återvinning och hanteras som farligt avfall. Sverige arbetar för tydligare krav på information om riskerna till konsumenter.

– Beslutet att effektivisera elanvändningen för belysning är ett exempel på ekodesignarbetet inom EU. Det är också en signal till marknadens aktörer och konsumenter om inriktningen framöver. Vi kommer att få vänja oss vid stora förändringar, till förmån för minskad energianvändning och bättre klimat och miljö. Det är positivt, säger avdelningschef Andres Muld.

Fakta:

Allmänbelysning är den femte produktgruppen som tagits upp till omröstning inom ramen för EU:s direktiv om ekodesign. Direktivet syftar till att ställa baskrav på energieffektivitet och miljöparametrar på produkter som använder energi. Detta kommer att ge en avsevärd minskning av i första hand elanvändningen och därmed minskade utsläpp av koldioxid till atmosfären, eftersom fossilbaserad elproduktion dominerar inom EU. Efter beslut och godkännande av Rådet och Parlamentet, dröjer det sedan ett år innan de skärpta kraven börjar gälla.

Hittills har krav beslutats om maximal tillåten standby-förbrukning (juli 2008), effektivare väg- och kontorsbelysning och effektivare enkla digitalboxar (september 2008), samt effektivare externa nätaggregat (oktober 2008).